Gå direkte til innholdet
Utenriksministeriet

Debatt i Finland 48/2006 - Finlands Ambassade, Oslo : Aktuelt : Nyheter

FINLANDS AMBASSADE, Oslo

Finlands ambassade
Thomas Heftyes gate 1, Oslo
Tlf. +47-2212 4900
E-mail: sanomat.osl@formin.fi
Norsk | Suomi | Svenska |  |  | Instagram
Normal skriftStørre skrift
 
Nyheter, 13.12.2006

Debatt i Finland 48/2006

Avsikten med denna sammanställning, som riktar sig till skandinaviska journalister, är att ge en kort översikt av den politiska debatten i Finland. Pressöversikten är sammanställd av Larserik Häggman (Pohjola-Norden), och distribueras varje vecka (under sommarmånaderna varannan vecka). Chefredaktör Häggman svarar för urval och synpunkter i denna resumé.

Vecka 48

Veckan präglades i media klart av elektricitetsprisbildningen sedan energibolaget Fortum först aviserat en kraftig förhöjning av elpriset men därefter återtog förhöjningen. Samtalsämne nummer två gällde Helsingfors krav på inkorporering av delar av den östliga grannkommunen Sibbo och i och med det frågan om kommunal själstyre. Natofrågan var fortsatt framme och en svensk författarsyn på Finlands fortsättningskrig väckte uppmärksamhet.

Elpriset vållade debatt

Börsbolaget Fortum som har finska staten som majoritetsägare vållade stor uppståndelse då bolaget meddelade om betydande prishöjningar. Sedan elkonsumenterna i stor skala konkurrensutsatt sina elräkningar återtog bolaget sin höjning, vilket omedelbart tolkades som ett resultat av de massiva protesterna. Under mellantiden hann handels- och industriminister Mauri Pekkarinen (c) gå ut och uppmana konsumenterna att se efter var de kunde få sin el billigast. Han antydde även möjligheten av att staten grundar ett nytt elbolag utanför börsen. Fortums ledning förklarade sin tvärvändning med att beslutet om en höjning fattats i ett annat marknadsläge flera veckor tidigare och att beslut om återtagande togs när partipriset sjönk kraftigt och marknadsläget ändrades.

Gränstvist Helsingfors Sibbo

Redan i somras gick Helsingfors stad ut med krav på inkorporering av en stor del av sin östliga grannkommun Sibbo. Planerna gick ut på att huvudstaden skulle bygga bostäder för upp till 50 000 människor strax öster om den nuvarande stadsgränsen. Kravet väckte omedelbart kraftiga reaktioner i Sibbo som fört en mycket återhållsam utbyggnadspolitik och ofta uppfattats som en motsträvig granne av övriga kommuner i huvudstadsregionen. Nu presenterade emellertid Sibbo i snabb takt planer på att uppföra bostäder för 40 000 människor under de närmaste decennierna. Det skulle innebära mer än en tredubbling av befolkningen i kommunen. Statsmakten tillsatte en utredningsman som under veckan lade fram förslag om en mindre överföring av markområden i Sibbo till Helsingfors med sikte på bostäder för cirka 20 000 personer. Sibbo kan inte heller godta detta utan protesterade. Ett beslut i regeringen är att vänta efter årsskiftet före riksdagsvalet.

Historietolkning vållade debatt

Den svenska författaren Henrik Arnstads uppfattning om Finlands fortsättningskrig fick under veckan stor uppmärksamhet i Finland. När Arnstad hävdade att Finland inte erkänner sin liering med Tyskland, att Finland svalt ut tusentals ryska krigsfångar och att Finland äventyrat Sveriges position med sitt krig, reagerade först statssekreterare Pertti Torstila som beskyllde Arnstad för att inte känna Finlands situation efter vinterkriget. De flesta mediakommentarerna gjorde gällande att Arnstad inte är bekant med den debatt om fortsättningskriget som under decennier förts i Finland och att han inte lägger fram några nya fakta. Flera finska historiker förde fram denna syn och hänvisningar gjordes också till den svenska kungens uttalande vid ett besök i Finland 2003. Karl Gustav sade sig då känna tacksamhet och ödmjukhet inför de hjältedåd som finska soldater och officerare utfört.

Olika syner på NRF-trupperna

Natos anbud till Finland (och Sverige) att delta i alliansens snabbinsatsstyrkors (NRF-truppernas) verksamhet har blivit föremål för oenighet mellan partierna. Samlingspartiets ledare Jyrki Katainen ser inga hinder för finskt deltagande och anser inte att det skulle påverka Finlands relationer till Nato. Statsministern och centerledaren Matti Vanhanen vill att Finland nu koncentrerar sig på EU:s snabbinsatsstyrkor och skaffar sig erfarenheter den vägen. Varken Vanhanen eller president Tarja Halonen har sett några hinder för att delta i NRF-övningar men dragit gränsen där. Försvarsminister Seppo Kääriäinen (c) efterlyser en grundlig politisk diskussion innan några som helst beslut i frågan fattas.

Brett stöd för högre försvarsanslag

Finländarna är berädda att öka försvarsanslagen men vill inte gå med i Nato. Det framgår klart ur en färsk opinionsundersökning som Finska gallup gjort för Delegationen för försvarsinformation. 44 procent av finländarna säger ja till mera pengar till försvaret mot 31 procent för ett år sedan. Under samma tid har stödet för medlemskap i Nato sjunkit från 28 till 26 procent, 65 procent säger nej.

Riksdagen vill ha utredning om EU-garantier

Riksdagens utrikesutskott ber regeringen om en utredning av vad de ömsesidiga säkerhetsgarantier som ingår i förslaget till EU-grundlagsfördrag innebär. Enligt den rådande tolkningen gäller dessa garantier redan trots att fördraget inte har godkännts, men nu vill utskottet veta vad de i praktiken innebär och vad Finland har förbundit sig till.

Sdp och centern jämnstarka

En färsk opinionsmätning som Research International gjort för Reklamtv visar att centern och socialdemokraterna är jämnstarka just nu. Centern redovisas ett stöd på 23,6 procent mot 23,3 för sdp. Samlingspartiets stöd är 19,7 procent.

Skriv ut siden

Oppdatert 13.12.2006


© Finlands Ambassade, Oslo | Informasjon om nettjenesten | Contact